eke: Tvåtusenelva kastar vi bestick

Idag har jag haft en underbar dag. Det började dock med att jag var jättearg. För ingenting egentligen. Typiskt mig. Men min massör (min och min) sa till mig att hon tror att jag lever ut min argsinta sida alldeles för lite. Hon tycker till exempel att jag ska skrika i en kudde lite oftare. Så jag lyssnar ju på henne. Såklart. Men jag tycker att det där med att skrika i en kudde känns lite 1995.. så idag passade jag på när jag tömde diskmaskinen. Och oj vad jag blossade upp. På riktigt alltså. Jag slängde med besticken, både i och utanför lådorna så det tog minst dubbelt så lång tid att få dem på sina rätta platser. Samtidigt svor jag åt besticken för att inte alla var riktigt rena. Stackars Tobias stod bredvid och fattade väl ingenting. Jag undrar vad han tänkte om mig just i den stunden. "Vad håller hon på med? Och henne ska jag bo under samma tak med, från och med nu!!!??" Det slutade i alla fall med att jag kastade ett gäng gafflar och kanske en och annan kniv ( :s ) ner i fel låda och rusade in i badrummet. Sen fick jag sätta mig ner och lugna ner mig ett par rejält tunga kilon. Och sen var det ändå Tobias som kom och kramade mig. Då har man väl världens bästa pojkvän.

Efter lite GI-kladdkaka och mjölk begav vi oss ut i skogen med vovse och foton bjuds på nedan. För er i utlandet kan jag berätta att det verkligen har blivit höst nu. Jag sa nog det för ett par veckor sedan med. Men nu har den verkligen slagit till på riktigt. Regn- och rusk-dagar skiftas med en del härliga och soliga höstdagar. Då man bara vill ta på sig sin tjockaste och mysigaste tröja och gå ut i skogen, vara lite skogsmullig och plocka en och annan svamp. Fast jag har nog aldrig plockat en enda svamp i hela mitt liv, förutom möjligtvis med skolan. Det slog mig nu. Vad sorgligt. Jag ska nog ut och plocka kantareller någon dag.