Idag har jag betat av två jobbiga grejor för denna veckan och det känns så jäkla gött.
Först och främst var det dansen, där vi fyra i klassen skulle göra en egen koreografi som vi sedan skulle visa upp för vår lärare. Det var rätt svåra steg och vi har inte haft speciellt lång tid på oss att öva, så jag var rätt nervös när jag kom till lektionen i morse. Men så har jag ju turen att jag har världens bästa lärare, som börjar lektionen med att säga (och läs detta med extremt grov italiensk accent): "Giirls, you don't have to worry about your steps. We have to do the midterms, this project and the finals.. but actually I don't care. A, A, A and A - girls. You are my favorites and you are all very good dancers. Why give you a B or a C, when I can give you all an A? Okay, so don't worry!" Alltså jag dog lite, så söt han är - och varför resonerar inte alla lärare så här? Och med de orden sagda blev det betydligt lättare att visa upp dansen - och väsentligt att tillägga är att det gick sjukt bra, vi var assynkade, om det nu får vara ett ord.
Den andra grejen var en muntlig presentation i italienskan. Innerst inne vet jag att det är något jag behärskar, men jag är bara så himla ovan att prata inför en hel klass på italienska och oavsett hur mycket jag övar innan blir jag ändå alltid nervös - och med dem tankarna övade jag inte heller speciellt mycket innan lektionen. Men sen kom jag dit och så gick det mer än vägen.. Dock var det bara en mjukstart inför vad som komma skall.. alltså, sketchen.. nästa tisdag inför typ 5 andra klasser. Nåväl, nog tänkt på det nu.
Annars idag har jag varit produktiv då jag har skrivit ett personligt brev och sedan jobbat ännu lite mer på min sketna uppsats - den tycks aldrig blir klar.
Men allt jag kan tänka på nu är att det är Thanksgiving imorgon. Jag är så lycklig som ska få äta en riktigt Thanksgiving dinner och få sitta och prata om vad jag är tacksamma för. Just nu har vi en hel kalkon i kylen, som ligger och spretar med benen när man öppnar kylskåps-dörren. Det är ju mindre trevligt, men ändå vill jag bara på nått sätt stoppa in huvudet i den som Joey i Vänner. Ni kan vara lugna, jag kommer aldrig göra det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar