Jag är i mellan två världar och känner mig så förvirrad. Min hjärna hänger inte med, och mitt hjärta värker. Idag är det fredag och jag har spenderat min sista dag i Florens. Florens, vår vackra stad som fört oss samman och gett oss så underbara minnen denna semester, känns nu som den mest tomma platsen i världen. Fyra av sex sitter i kväll i lägenheten och hela dagen har jag bara gått och väntat på att Ryley och Fred ska komma in genom dörren efter deras joggingtur. Men dom kommer ju aldrig!! Jag har bara inte riktigt insett än att detta lidit mot sitt slut på riktigt. Vi kommer aldrig vara tillsammans här i lägenheten igen.
Jag är glad att jag inte var den första som åkte, då jag aldrig hade fixat det och Ryley, jag beundrar verkligen henne som på något sätt klarade av det. Det var så smärtsamt att säga hej då och det är så jobbigt att det blir utdraget över tre dagar. Klumpen i magen bara växer och växer och imorgon är det min tur.
Dagen kommer att bli så märklig då jag kommer vara så fruktansvärt ledsen under hemresan, förmodligen gråta i taxin, gråta på bussen och gråta på flygplanen. På flyget ska jag läsa breven från tjejerna som vi bestämt att skriva till varandra och jag vet att det kommer att kännas så smärtsamt.. och först då kommer jag nog inse på riktigt vad det är som händer och känna varenda liten känsla.
Men sen vet jag också att från att vara jätteledsen på flygplanet så kommer jag vara överlycklig när jag kommer till flygplatsen och får träffa Tobias igen, och kvällen imorgon ska spenderas med familjen vilket ska bli så mysigt. A perfect bittersweet, är vad det här är.
Nu måste jag sova (har sovit totalt 8 timmar de två senaste dygnen) och innan det packa färdigt mina väskor som jag vet redan nu kommer väga alldeles för mycket, men det får lösa sig på flygplatsen. Jag ska skriva om mina sista dagar här i Florens en annan dag. Men inte nu. Nu är jag bara ledsen, trött och tom i hjärnan. Jag är mätt efter en sista pizza här i Florens. Jag är utmattad efter alla hej då som varit och tanken på dem som väntar. Jag är förvirrad. Jag är mitt i mellan två världar.
Hej! Din blogg fick mig att få stora skrattanfall.. jag tror du vet varför, läste gamla inlägg (alla är gamla iofs) Jag undrar något men jag finner inget namn eller mailadress någonstan :/ Hur mycket fick du i timmen när du jobbade på det där rökeriet? hahaha :D :p Jag hoppas du ser det här... ser att bloggen inte vart så uppdaterad nuförtiden...
SvaraRaderaHej!! Detta var det märkligaste, jag har nog inte varit inne här på ett år, mitt undermedvetna måste kännt att du skrev haha.
RaderaVad kul att höra att der jag skriver får dig att skratta, bästa komplimangen :) tack!
Haha det där rökeriet.. det var plågsamt men hyfsat välbetalt ändå! (För att inte ha någon utbildning) Tror att jag fick ut ca. 17.000 nånting!
Jag kan ju också passa på att säga att jag inom kort ska börja blogga igen då jag ska ut och resa. Så håll utkik :)