Världens bästa helg

Sådär ja, då tar jag äntligen mig i kragen för att skriva om min och Tobias helg förra veckan.
Vill bara börja med att säga att den kunde verkligen inte blivit bättre, och det gjorde så fruktansvärt ont att säga hejdå på måndagen. Att veta att vi inte ska ses förrän i mitten av december. Usch. 

Men lika jobbigt som det var att säga hejdå, lika underbart var det när vi först träffades!
Jag satt och hoppade otåligt på stolen under italienska lektionen och gav inte mycket tanke till provet vi hade. Satt bara och kollade klockan, för att räkna ner minutrarna, för att sedan springa ner för alla trappor och ut på Piazza Strozzi där han stod och väntade på mig. Åh, så glad jag var att se honom! 

Vi gick för att hitta vårt hotell, som ägdes av en liten  och trevlig italiensk tant som inte pratade ett ord engelska. Men det gick faktiskt riktigt bra att kommunicera med den italienskan jag kunde, vilket kändes väldigt kul! Hotellrummet var hemtrevligt, med gula väggar, massa mörka möbler och väggarna täckta av tavlor. Väldigt udda hotell över lag, men det var hur bra som helst för oss.
Sedan var jag och Tobias och handlade i mataffären för att sedan laga mat (mammas goda kycklingrullar) till alla här hemma och Appollonia som också var på besök. Maten blev mycket uppskattad såklart och det blev en mycket rolig kväll! Men när de andra sen drog ut, så gick jag och Tobias tillbaka till hotellet. 

På fredagen visade jag Tobias den fantastiska Duomon. Vi ville gå in i katedralen också, men man var tvungen att ha både täckta axlar och knän så vi fick inte komma in. Och eftersom det var typ omöjligt att ha på sig långbyxor i den värmen så blev det inte mer än den lilla kiken in i katedralen och sen bestämde vi oss för att gå och fika istället. Vi gick till ett fik som ligger nära där jag har foto och dans, ett fik där alla studenter har rabatt och därför äter jag där varje torsdag när jag har min minilunchrast under fotolektionen. 

Och med tanke på rabatten fanns det ingen anledning att inte lyxa till det så det blev både mat och fika, med kaffe, läsk och öl, som vi sedan satt och kalasade på i flera timmar och bara pratade en massa om allt möjligt. Så mysigt.
Efter en kort visit i lägenheten gick vi sedan mot Ponte Vecchio. Det började skymma och tiden var perfekt för att ta massor av fina foton. Vi gick sedan över bron tillsammans, vilket faktiskt var första gången även jag gick över den. På själva bron finns inget sådär speciellt spännande, mer än det faktum att man faktiskt står på en väldigt känd bro. Men det var mysigt, det spelades gitarr och där fanns fullt av hänglås som par har låst fast tillsammans för att sedan slänga nycklarna i Arnon.
Vi vandrade vidare till Piazza Santo Spirito som ligger på andra sidan bron. På den sidan är det inte lika turistigt och torget var väldigt mysigt med ett stråk av uteserveringar och en utomhusbio. Vi slog oss ner på en av restaurangernas uteserveringar och var för första gången omgivna av endast italienare. Vi njöt av varsin pizza, öl och vin och delade sedan på en hemmagjord glass till efterrätt. Underbart.
På hemvägen stannade vi sedan till på Ponte Vecchio, för att njuta av gitarrspel och stunden och när vi korsade Piazza della Signoria var vi bara tvungna att stanna en stund för att lyssna på den begåvade orkestern. 

Lördagen skulle komma att bli vår otursdag. Oj, vad det mesta gick fel den dagen. Just i stunderna var vi inte så glada, men vid dagens slut kunde vi ändå konstatera att vi haft en väldigt mysig dag tillsammans. 

Hur som helst så började det på morgonen. Vi duschade, i kanske tio minuter, en kvart ungefär och när vi kommer ut upptäcker vi att vattnet har runnit utanför duschen och ut över hela badrumsgolvet. Dörren till badrummet hade vi stängt, men när vi öppnar den upptäcker vi till vår fasa att vattnet hade runnit från badrummet och ut över i stort sett hela hotellrumsgolvet. In under sängen och allt. Just i stunden var vi inte så glada. 

Dagen fortsatte sedan för ett tag mycket smärtfritt. Vi gick till Santa Croce där det ligger en vacker katedral och utanför, mitt på torget, stod en dam och sjöng opera för full hals. Vi satte oss på en uteservering en bit därifrån och åt lunch. Jag tog lasagne och Tobias tog till min fasa pasta med kanin. Ja, kanin. Jag smakade, och det var inte gott. Under lunchen satt vi och ritade lite tillsammans, blev ett väldigt fint resultat och bilden kan ni se här nedan.
Vi spatserade sedan hemåt och slog oss ner på en uteservering med cool musik precis vid min lägenhet. Tog varsin americano - som tyvärr smakade som när man råkat koka kaffe med vikt filter, och en god fruktdrink som vägde upp! Där fortsatte jag ritandet lite, och skissade av ett foto på Tobias. Han blev lite sne, men mer än så kan man inte begära när man skissar med bläckpenna.
Sen började vår oturskväll. Vi hade bestämt oss för att gå upp på berget, dricka vin och titta på solnedgången tillsammans. Vi började gå - upp, upp, upp.. men kom bara väldigt fel. Vart vi än kunde gå var vi bara omgivna av höga murar eller byggnader och trots att vi befann oss uppe på berget fanns det ingenstans där vi kunde få en endaste liten skymt av solnedgången. Inte så romantiskt som vi hade tänkt oss och just i stunden var vi inte så glada.
Efter cirka två timmars promenad gav vi upp, gick ner för berget och satte oss på Zoe, en pub med ball musik där man för 7 euro kan beställa in en drink och sedan få hur mycket plockmat man vill. När vi satt där så kom vi på att vi lovat handla alkoholen för kvällen till gänget och när vi väl tagit oss tillbaka in till stan så insåg vi att alla affärer var stängda. Vi hade alltså bara det vinet vi köpt innan på dagen 3 flaskor + det vi tagit med oss upp på berget. Och då slog det oss, att vinet som vi kånkat på i över två timmar, nu stod kvarglömt på Zoe's uteservering. Det var ju bara att pinna tillbaka dit igen, lyckligtvis stod det kvar. Och sedan blev vi tvungna att köpa två flaskor vin på en restaurang som kostade skjortan - närmare bestämt 30 euro. Men vi fick lite jordnötter på köpet och 1 euros rabatt, så det var lugnt. 

Kvällen blev kul. Med förfest i vår lägenhet, lite kortspel och sedan drog vi ut på en klubb med ball musik. Dock blev Tobias trött efter en halvtimme och då gick vi hem. Han avslöjade i efterhand att den enda anledningen till att han gått in (och betalat 200 spänn för oss två i inträde) var för att han varit så fruktansvärt kissnödig. Han betalar alltså 300 kr för vin som han sedan kissar ut för 200 kr. Ekonomisk kille. 

Söndagen blev en bakisförmiddag då vi råkade gå fel men på köpet hittade ett najs torg med världens godaste kebab (de hade pizzasallad i rullen - mums!) och såklart glass! 

Efter att ha hängt där några timmar så började vi så smått röra oss mot berget igen. Denna gången visste vi vart vi skulle gå och efter vad som kändes som tusen trappsteg nådde vi toppen och den underbara utsikten. Och solnedgången. Det var så fantastiskt fint och jag kunde knappt sluta fotografera. Två män spelade gitarr på en trapp där vi slog oss ner tillsammans med massa andra människor. Det var så mysigt och fint. Där satt vi tillsammans och tittade ut över Florens i solnedgång, njöt av musiken. Absolut den bästa stunden på helgen. Det kändes som i en film.
På väg ner från berget satte vi oss på en restaurang för att äta middag. Meat ragu med ett glas vin, och det var mycket gott. Trötta och belåtna spatserade vi sedan hem till hotellet igen. 

På måndagen kastades jag tillbaka till verkligheten. Dit ville jag inte riktigt än. Klockan halv nio lämnade jag Tobias på hotellrummet och gick till min lektion i College Writing. Men efteråt så hann jag och Tobias träffas en liten stund till. Vi åt på Mcdonalds precis vid stationen och sedan vinkade jag av honom vid bussen.
Efter världens mysigaste helg tillsammans med världens mysigaste kille, kunde det inte annat än göra ont i mig.

Men jag är så glad för att han kom hit och hälsade på mig. Nu ska han ut på sitt äventyr och jag fortsätta mitt. Det kommer bara säga svisch, och sen ses vi igen!